Dhaka visit
Första advent.
Kan tänka mig hur mysigt det är där hemma med all snö och kanske lite varm glögg.
Jag har spenderat helgen i Dhaka. Vi har haft en svensk tjej, Anna, på besök här i Matlab några dagar. Hon är koordinator för Andreas projekt. Mycket trevligt med lite fler svenskar, ja lite fler personer här på guest houset överhuvudtaget. Idag var det dags för henne att åka vidare, så vi följde med till Dhaka över helgen för en liten kort visit. Det blev framförallt shopping och sen middag med Anisur igår kväll. Kul att träffa denna lilla trevliga man mer privat.
Hela gänget, Anisur gömmer sig lite bakom oss vita jättar. Ja, vi matchar och nej, jag har inte alltid samma kläder på mig.
Utanför New market där man kan köpa allt mellan himmer och jord.
Idag var min plan att köpa lite kläder, jag hade blivit tipsad om en bra gata, med mittemellan-dyra kläder, av en läkare här. Att ta sig dit innebar en rätt lång promenad i ett rätt varmt Dhaka (Andreas åkte på egna äventyr). Som den orienterare jag önskar att jag var hittade jag faktiskt. Dessvärre visade det sig att alla klädaffärer var stängda! De är tydligen det på söndagar. Till på köpet fanns det massor av affärer. Med tanke på att helgen här är fredag och lördag känns det väldigt konstigt att stänga klädaffärer på söndagar. Med tanke på att jag inte handlade något dagen innan, för att spara mig till detta tips, blev jag lite sur. Jag fick mig istället en lång, svettig promenad, vilket börjar bli en vana. Det bästa med dagen var att jag hittade en matvarubutik, alltid lika roligt i nya länder! Dessutom drack jag min livs första kokosnötsmjölk direkt ur kokosnöt á la Robinson. Inte alls så gott som det ser ut. Lite tröst var att Andreas också misslyckades med sitt dagsprojekt. Så vi åkte lite misslyckade tillbaka till Matlab. Utan minsta lilla glögg på Nordiska klubben.
På lokalbussen tillbaka hade jag sällskap av en trevlig ingengör. Han satt hela tiden och sa "den här vägen är jättefarlig", "den här vägen är jättefarlig, det är bara de här busschaufförerna som klarar att köra här" och beskrev hur tyngdlagen kunde verka på bussen så att den lätt välte pga den dåliga vägen. Kul. Speciellt när hela bussen lutar 45 grader åt mitt håll och det var vatten på sidorna. Det hela gick bra som ni märker, men jag tänkte dela med mig av lite annan fakta killen berättade.
En glad man säljer popcorn utanför bussfönstret.
Han, som ingenjör, tjänar 3000kr per månad. Jobbar 12h per dag, kl 8-20. "Vanliga" arbetare tjänar runt 600-800kr. Tyvärr fick jag inte riktigt fram hur mycket husrum och mat kostar. Han betalar typ 5,7% i skatt. 2500kr av sin lön ger han till familjen (lite osäker men mycket va det i alla fall). Som sig bör hade en bra man valts ut till hans syster som gift sig, och de hade i princip inte träffats innan det var dags. Hon flyttade sen in hos mannens familj. Man skiljer sig inte, det drar skam både över sig själv och familjen. Kvinnorna jobbar sällan trots att de får 10 års gratis utbildning till skillnad från killarnas 6 år. De känner ansvaret (och kulturella trycket?) för att jobba i hemmet och ta hand om famlijen. I snitt får man 2,6 barn vilket är en fantastisk minskning jämfört med många andra utveklingsländer! Han var väldigt tajt med sin familj inklusive farmodern som nyss dött. Man ställer alltid upp för sin familj. Själv funderade han på att läsa vidare utomlands. Han far jobbar i Saudiarabien sedan 25 år tillbaka och skickar hem alla pengar han tjänar, kommer och hälsar på några gånger per år. Han gillade kricket och badminton.
Ganska typiskt tror jag, för en man i Banlgadesh med ett relativt välbetalt jobb.
Glad advent!
Kan tänka mig hur mysigt det är där hemma med all snö och kanske lite varm glögg.
Jag har spenderat helgen i Dhaka. Vi har haft en svensk tjej, Anna, på besök här i Matlab några dagar. Hon är koordinator för Andreas projekt. Mycket trevligt med lite fler svenskar, ja lite fler personer här på guest houset överhuvudtaget. Idag var det dags för henne att åka vidare, så vi följde med till Dhaka över helgen för en liten kort visit. Det blev framförallt shopping och sen middag med Anisur igår kväll. Kul att träffa denna lilla trevliga man mer privat.
Hela gänget, Anisur gömmer sig lite bakom oss vita jättar. Ja, vi matchar och nej, jag har inte alltid samma kläder på mig.
Utanför New market där man kan köpa allt mellan himmer och jord.
Idag var min plan att köpa lite kläder, jag hade blivit tipsad om en bra gata, med mittemellan-dyra kläder, av en läkare här. Att ta sig dit innebar en rätt lång promenad i ett rätt varmt Dhaka (Andreas åkte på egna äventyr). Som den orienterare jag önskar att jag var hittade jag faktiskt. Dessvärre visade det sig att alla klädaffärer var stängda! De är tydligen det på söndagar. Till på köpet fanns det massor av affärer. Med tanke på att helgen här är fredag och lördag känns det väldigt konstigt att stänga klädaffärer på söndagar. Med tanke på att jag inte handlade något dagen innan, för att spara mig till detta tips, blev jag lite sur. Jag fick mig istället en lång, svettig promenad, vilket börjar bli en vana. Det bästa med dagen var att jag hittade en matvarubutik, alltid lika roligt i nya länder! Dessutom drack jag min livs första kokosnötsmjölk direkt ur kokosnöt á la Robinson. Inte alls så gott som det ser ut. Lite tröst var att Andreas också misslyckades med sitt dagsprojekt. Så vi åkte lite misslyckade tillbaka till Matlab. Utan minsta lilla glögg på Nordiska klubben.
På lokalbussen tillbaka hade jag sällskap av en trevlig ingengör. Han satt hela tiden och sa "den här vägen är jättefarlig", "den här vägen är jättefarlig, det är bara de här busschaufförerna som klarar att köra här" och beskrev hur tyngdlagen kunde verka på bussen så att den lätt välte pga den dåliga vägen. Kul. Speciellt när hela bussen lutar 45 grader åt mitt håll och det var vatten på sidorna. Det hela gick bra som ni märker, men jag tänkte dela med mig av lite annan fakta killen berättade.
En glad man säljer popcorn utanför bussfönstret.
Han, som ingenjör, tjänar 3000kr per månad. Jobbar 12h per dag, kl 8-20. "Vanliga" arbetare tjänar runt 600-800kr. Tyvärr fick jag inte riktigt fram hur mycket husrum och mat kostar. Han betalar typ 5,7% i skatt. 2500kr av sin lön ger han till familjen (lite osäker men mycket va det i alla fall). Som sig bör hade en bra man valts ut till hans syster som gift sig, och de hade i princip inte träffats innan det var dags. Hon flyttade sen in hos mannens familj. Man skiljer sig inte, det drar skam både över sig själv och familjen. Kvinnorna jobbar sällan trots att de får 10 års gratis utbildning till skillnad från killarnas 6 år. De känner ansvaret (och kulturella trycket?) för att jobba i hemmet och ta hand om famlijen. I snitt får man 2,6 barn vilket är en fantastisk minskning jämfört med många andra utveklingsländer! Han var väldigt tajt med sin familj inklusive farmodern som nyss dött. Man ställer alltid upp för sin familj. Själv funderade han på att läsa vidare utomlands. Han far jobbar i Saudiarabien sedan 25 år tillbaka och skickar hem alla pengar han tjänar, kommer och hälsar på några gånger per år. Han gillade kricket och badminton.
Ganska typiskt tror jag, för en man i Banlgadesh med ett relativt välbetalt jobb.
Glad advent!
Kommentarer
Postat av: Karin
Oj, vad kul det låter! Dina roliga äventyr tar aldrig slut! Ska bli spännande att höra följetongen om dina klädinköp, skam den som ger sig! :)
Angående kokosvattnet, kan jag bara hålla med -inte alls gott, även fast det ser så coolt ut...
Nu ska jag försöka tina upp mig själv med en kopp te efter promenaden hem från stationen i -10 grader... sen måste det bli lite uppsats tyvärr (det går inte så bra nu eftersom jag fått ett vik. i Upplands Väsby på 35% så jag jobbar mer än skriver...) -Så om du är orolig för ditt projekt så kan du trösta dig med att det är fler som har ångest! :)
Postat av: Pappa
Vad fin du är i dina blåa kläder! Här är det över 20 grader kallt och snö. Tidaholm har mest snö i hela landet, 79 cm! Idag är jag ledig och bakar kakor till lussemässan på lördag. Ha en bra vecka. Hoppas du känner att projektet går framåt.
Trackback
