Afrika tur och retur

En av mina favoritstunder på dagen har blivit mina morgonpromenader. Det är alltid otroligt vackra soluppgångar med en rödorange sol som sakta stiger över det dimmiga landskapet. Frodiga skogspartier, små vattensamlingar och stora fält. Vackert. Även om folk är ute känns allt lite lugnare och lite nyvaket. Flickor i färgglada kläder på väg till skolan. Man hör en tupp som gal här och spännande, annorlunda fågelkvitter där. Doften av nystekt bröd från matstället. En cykelrichshaw skramlar förbi och affärsägaren i hörnet säger som alltid good morning och sen goodbye.


Hälsar alltid så glatt!



Vackra!

Precis innan vi kom till Bangladesh var landskapet fortfarandet till stor det täckt av vatten efter monsunperioden. Nu har vattnet plötsligt sjunkit undan och ett nytt landskap uppenbarat sig. Det är lite svårt att tänka sig, men man kan ändå föreställa sig att hela fälten är täckta av vatten och att de små kullarna med hus och träd utgör öar som man behöver båt för att ta sig fram emellan. På mindre än en vecka har det formligen exploderat på fälten utanför sjukhuset. Mängder av lila vattenhyacinter har fraktats undan, små fyrkantiga åkerlappar med jordvallar runt har bildats och små risplantor planterats och redan börjat växa. Det händer verkligen saker från dag till dag och alltihop kan avnjutas från en perfekt placerad soffa -där man till på köpet får en fantastisk solnednång som belysning av skådespelet. Vackert.





De två senaste dagarna har jag åkt till två subcenter (typ mödravårdscentraler) för att gör intervjuer. Alla är som vanigt hel-söta och bjuder på te och är glada. Kul att komma ut och se verkligheten. Även om vi sitter ett helt gäng runt bordet tar sköterskorna in sina patienter samtidigt och avverkar dem i snabb takt. Alla lägger sig i vad som är problemet och pratar med kvinnan. Inte riktigt samma patientsäkerhet och syn på behovet av privat enskilt rum, som i Sverige. Men hemtrevligt och kul för mig att få se lite av hur de jobbar. Idag fick jag träffa en liten 2,2kg bebis som föddes inatt. Vacker. Liten även här där de flesta bebisar verkar ligga under 3kg. De 5kg:s klumparna som föds i Uppsala hade nog givit en smärre chock är.


Återupplivningsbordet i förlossningssrummet. Jag gör även en
checklista över vilken utrustning som finns tillgänglig.


Förlossningsbritsen, alla bider från subcenter D.


Några vårdplater har de också.

Jag fick också njuta av lite kvinno-power eftersom vi var fyra kvinnor som åkte iväg till subcenter D igår. Alltså, även chauffören var kvinna! Första av sitt slag inom icddr,b. Folk runt omkring stirrade t om mer på henne än på mig, som omväxling. Kombinationen av oss två gjorde alltså sitt. De där kvinnorna var i alla fall väldigt trevliga och jag hann få mycket information om allt mellan himmel och jord under den ganska långa resan. Dessutom var vi både hindu, muslin, buddist och kristen samlad. Multikulti.


Kvinnliga chauffören vid snyggaste ambulansen, önskar jag kom ihåg hennes namn.

Nu väntar två nätters boende hos en kvinna som jobbar här på sjukhuset, som knappt snackar engelska. Vi har blivit utslängda pga ett gäng amerikaner som tar upp hela guest houset. Kan nog bli lite trevligt med ett avbrott, försöker jag intala mig. Ganska jobbigt att flytta hela tiden också. Speciellt när det är under en helg så att jag inte riktigt har någon stans att hänga. I övrigt får vi se vad helgen kan bjuda!

Trevlig helg då!


I morse blev det andedräkts-moln..